Finissage -Lera, samhälle och teknologi
Välkomna på finissage 22 februari kl 13:30-15:00!
Lera, samhälle och teknologi – Galia Guemberena
Välkomna till ett samtal med Galia om hennes konst och konstnärskap. Du får också möjlighet att komma närmare verken och uppleva dem från alla vinklar.
Om utställningen:
Verken jag valt att visa varierar i uttryck och teknik, men hålls samman av en röd tråd: de tar avstamp i vår tids sociala frågor. De knyter också an till min egen bakgrund – jag kommer från en familj med ett starkt samhällsengagemang. Under årtionden har jag arbetat med att utforma och koda informationssystem i Uruguay, mitt ursprungsland.
Det rör sig om keramiska verk uppbyggda av plattor av naturliga leror med skilda kemiska egenskaper, färger, texturer och bränningstemperaturer.
Ytorna har bearbetats med olika tekniker: ibland har jag låtit den naturliga lerans rustika kraft träda fram, andra gånger har jag polerat den till en blank yta, i dialog med de förkolumbianska folkens keramiska traditioner på den amerikanska kontinenten. Jag har främst använt metalloxider – järn, mangan och koppar – samt glasyrer som jag själv berett utifrån originalrecept, såsom ”Rost-Frostad” av keramikern Emmanuel Cooper, vilket kan ses i verket Cabeza siglo XXI.
Verken är grupperade tematiskt:
– kommunikation, som tillsammans med materien utgör grundvillkor för all existens;
– informationsteknologins (IT) växande påverkan på människan;
– mänsklig kulturell mångfald.
De två första grupperna behandlar de etiska frågor som aktualiseras genom de senaste utvecklingarna inom informationsteknologin (IT). Den tredje gruppen berör historiens glömska, tidigare mänskliga migrationsrörelser samt den samtida orättvisa behandlingen av migranter.
Informationsteknologin väcker både förundran och osäkerhet: den tycks i många avseenden överskrida den mänskliga skalan, samtidigt som dess möjligheter och konsekvenser ännu är svåra att överblicka. I detta sammanhang kan dess framväxt förstås som en del av människans långvariga strävan att genom verktyg utvidga sina individuella och kollektiva handlingsutrymmen.
Efter att ha observerat, analyserat och imiterat andra djur framstår det som logiskt att människan också har försökt simulera sin egen hjärnas arbete, i takt med att dess betydelse och mångsidighet blivit allt tydligare.
Samtidigt pekar forskningen på en paradox: hjärnan är, just på grund av sin komplexitet, kroppens mest studerade men samtidigt minst förstådda organ.
Jag menar därför att vi gradvis blir medvetna om att skapandet av verktyg som simulerar och mångfaldigar vår hjärnas kapacitet inte bara erbjuder fördelar och tillfredsställelse, utan också väcker osäkerhet kring deras möjliga utvecklingar.
I detta ljus menar Geoffrey Hinton, Nobelpristagare i fysik 2024 och ofta kallad ”AI:ns gudfader”, att utvecklingen av denna teknik bör stoppas och dess användning omprövas.
Jag förvånas över den passiva acceptansen och den kapitalistiska exploateringen av teknologin, utan tillräcklig offentlig kontroll, trots att dess effekter redan tycks påverka det mänskliga samhällets utveckling på problematiska sätt.
Jag hoppas att mitt arbete kan fungera som ett öppet rum för reflektion över möjliga och önskvärda framtider – för den mänskliga arten, för planeten och för allt liv som ryms på den.
Galia Guemberena (1941 Montevideo, Uruguay) bor och arbetar i Bagarmossen.